Hur stor buffert ska man ha som husägare

SEB synliggjorde i slutet av 2022 hushållens förmåga att möta en oväntad utgift. Var tredje person uppgav att de inte skulle klara en oväntad utgift på 30.000 kr. Att ha ett buffertsparande kan göra att man slipper jobbiga situationer, framförallt i samband med oförutsedda utgifter. Men hur stor buffert behöver man som husägare och vad ska man tänka på.

Vad innebär ett buffertsparande

Ett buffertsparande handlar om att ha ett avsatt sparande specifikt för att kunna hantera oförutsedda händelser & utgifter. Det kan röra sig om att plötsligt behöva laga bilen eller att något i hemmet behöver repareras. Kanske att man förlorar en del av sin inkomst eller blir sjuk. Hur som helst kan en buffert avsevärt lindra de problem vilka är förenliga med oväntade utgifter. Utöver krissituationer såsom de ovan kan en buffert även göra att man på ett smidigt sätt kan slippa påminnelseavgifter och inkassokrav. Ett buffertsparande ska vara avskilt från annat sparande då det ska vara lättillgängligt. Det ska däremot inte användas för vanlig konsumtion. Ett sätt att öka sin buffert är att försöka skaffa flera inkomstkällor

• Ett buffertsparande ger ekonomisk trygghet
• Slippa oroa sig över att inte kunna betala om något inträffar
• Slippa låna till oväntade utgifter
• En extraförsäkring om man skulle bli sjuk eller arbetslös

Behöver jag ett buffertsparande som husägare

Den senaste tidens inflation och de volatila priserna på elmarkanden har för många visat nyttan av att ha ett buffertsparande. Huruvida man behöver ett eller inte kan skilja sig från hushåll till hushåll. Det kan hur som helst vara bra att känna till de följdeffekter man kan behöva utstå utan något buffertsparande. Att inte kunna hantera en plötslig större utgift på rätt sätt kan få förödande konsekvenser. Exempelvis om utgiften behöver finansieras genom kredit och det kort därpå inträffar något mer. Risken är att det hela blir en negativ spiral och att kostnaderna blir onödigt höga.

Som husägare finns det flera områden att beakta. Ansvaret att reparera, renovera och underhålla ligger på husägaren. Reparationer och skador på hemmet är således en första del att tänka på. Under tiden man bor i huset kommer de mest sannolikt uppstå något som behöver lagas eller repareras och det blir snabbt dyrt. Det kan exempelvis vara att det behöver läggas nytt tak eller någon del av fasaden behöver bättras. Uppvärmningen är en annan del, beroende på hur husets uppvärmning ser ut kan man i olika grad behöva beakta en volatil elmarknad (förutsatt rörligt pris). Det är också allt vanligare att husägare har en eller flera bilar i jämförelse med de som bor i lägenhet. Bilar kan föra med sig en rad oförutsedda utgifter därav är även detta ett område att beakta.

Hur stor buffert behöver jag som husägare

Hur stor buffert du som husägare behöver varierar från fall till fall. Något som skulle kunna utgöra referensram är att tänka tillbaka på tidigare “oförutsedda” utgifter och spara utifrån de nivåerna. Ett mer radikalt alternativ är att räkna in hushållets totala utgifter under en månad och sen försöka spara ihop 3 till 6 månaders ackumulerade utgifter. I nedan graf visas en beräkning av de ackumulerande utgifterna för ett hushåll med en månatlig utgift på 18.000 kr.

Hur kommer jag igång med ett buffertsparande

Att komma igång med sparandet är det viktigaste än hur lite man sparar initialt. De finns en hel uppsjö olika strategier på hur man kan lägga upp buffertsparande beroende på hur ens inkomster ser ut. Därav går vi igenom lite olika alternativ nedan. Om man tycker att det blir för informativt är det inte heller något fel i att bara spara utan målsättning, att spara något är bättre än inget alls. Det viktiga är endast att man inte använder sig av kontot i onödan. När man väl kommit igång får man snabbt en känsla över huruvida man kan spara lite mer

Alternativ 1: Ett kontinuerligt sparande

För att bli motiverad till att spara regelbundet kan det vara bra att sätta upp mindre delmål för vilken summa man vill uppnå. Det kan också fungera som ett medel för att se så allt går som planerat och utifrån din nuvarande spartakt få reda på hur lång tid det tar innan du uppnått nästa delmål. Ett sätt att se till att sparandet faktiskt blir av är att sätta upp ett automatiskt sparande så det dras i samband med lön. I annat fall är risken stor att frestelsen för att minska sparandet en viss månad blir för stort.

Alternativ 2: Göra en budget

Ett annat mer aktivt alternativ är att göra upp en budget för att därefter månatligen följa upp och spara den summa som man lyckats minimera genom budgeten.

Alternativ 3: Oförutsedda intäkter

Detta är ett mer oberäkneligt alternativ. Vi tog med detta alternativ för de som inte har något specifikt mål eller någon tidsram inom vilken de vill uppnått en buffert de är nöjda med. När du väl får intäkter du inte tänkt på eller kanske rent av glömt kan det vara en bra idé att allokera denna summa till ditt buffertsparande. Detta då du troligtvis inte kommer ha något direkt behov av pengarna. Det kan handla om allt ifrån att man får skatteåterbäring till att man får en gåva eller en del av ett arv.

Var ska man ha sin buffert?

Ett buffertsparande ska inte utsättas för volatila marknadsrörelser såsom börsen. Bufferten bör hållas i någon mer likvid tillgång än exempelvis värdepapper. De generella råden brukar vara att placera pengarna på ett sparkonto med ränta hos sin bank. Undvik också i de flesta fall att låsa summan för att få en högre ränta då det ofta i samma ögonblick du gör detta slutar vara pengar du har tillgång till. Du kan däremot dubbelkolla med din bank om det går att ta ut pengarna från ett fasträntekonto innan periodens slut då vissa banker godkänner detta men utan att man erhåller någon ränta.

När sparmålet är nått

När målet väl är nått, eller när det känns som du kommit upp i en nivå du är trygg med så ska du sluta buffertspara. Men ta nu vara på den vana du byggt och allokera det till ett annat sparande. Har du inte haft något sparande tidigare är det nu ett perfekt tillfälle att ge dig in i börsen och handla aktier eller fonder. Det är en högre risk men likaså kan man över tid förvänta sig en bättre avkastning gentemot sparkonton.

Sammanfattning

Det kan vara bra att se sin buffert som en billig försäkring för att undkomma onödig och dyr kredit i tider av oförutsedda utlägg. Således är det inte något som aktivt ska tas ifrån utan värna om din buffert och skapa finansiell trygghet.